Linda
Linda Christina Pettersson
Förut, när jag var mindre, avskydde jag mitt fullständiga namn.
Linda- Jag visste att många som var i 30års åldern hade just namnet Linda.
Därför tyckte jag att det var pinsamt. Sen var det många som kallde mig
"LindaBinda". Och det tyckte jag såklart var väldigt pinsamt är jag gick i 2:an.
Christina- Det var nog först och främst för att jag tyckte det var svårt
att skriva. Jag kom aldrig ihåg hur det skulle stavas. Sen tyckte jag verkligen
inte att Christina var ett fint namn. Fråga mig inte varför för jag har ingen aning.
Pettersson- Det var bara ett tråkigt efternamn som så många andra hade.
Och en gång berättade min farmor att hon och farfar hade viljat heta "Stark"
i efternamn. Men de fick inte det för det var alldeles för många som
redan hette det. Så det fick de inte.
Jag har alltid, och vill fortfarande, ha ett litet utstickande efternamn.
Inte något jättespeciellt, men Pettersson...det är verkligen alldeles för vanligt!
Så om inte min man kommer ha ett lite mer speciellt namn än Pettersson, Andersson,
Svensson...då kommer jag utan tvekan hitta på ett eget eller välja efternamnet "Stark"!
För på ett vis vill jag ju ändå ha kvar lite historia i mitt efternamn.
Sånt tycker jag är ganska viktigt!
Nu älskar jag mitt namn, faktiskt!
Anledningen är att jag tycker det passar så fint ihop. Därför valde jag att min blogg skulle heta
LindaChristinaPettersson.
Kram!
