negativa saker väger tydligen över.
Folk kan lägga ner hela sin själ i att hjälpa dig att se positivt,
tänka positivt, vara positiv som person.
Du har fått så mycket positiva reaktioner på något
du har gjort. Och alla uttrycker sig gång på gång
hur mycket de själva uppskattar det du gjort.
Du kan vara iväg med dina allra bästa vänner en helg.
Där pratar ni om massa positiva saker ni gjort
och ni berömmer er själva. Och säger till er
själva att "Ah, jomen jag är faktiskt bra och
jag har all rätt att få beröm för det jag gjorde"...
..men sen kommer du hem och har inte någon att prata med, förutom dig själv.
Och trots att ni satt en hel helg och sa till dina vänner,
och inte bara till dig själv, att du faktiskt är stolt över
dig själv tar ditt negativa tänkande snart över.
Du glömmer snabbt, så snabbt att du själv ens inte hänger med,
det positiva som vännerna pratat med dig om i flera timmar bara
försvinner på mindre än en sekund.
Jag ska ens inte försöka att förklara varför det är såhär,
för det kan jag inte veta, jag kan bara komma med gissningar.
Men en sak vet jag, det är att detta är sanningen.
Och jag själv tänker precis likadant alldeles för ofta.
Kanske att människan söker bekräftelse hela tiden, vi är så beroende av det
att vi behöver ny påfyllning gång på gång?
